Övergiven

Standard

Jag tycker att det är så hemskt med människor som skaffar sig en söt och ullig liten hundvalp, för att sedan inse att det kanske inte var deras grej det där med att ha hund och så lämnar de den halvvuxna valpen/hunden åt sitt öde någonstans. Vissa lämnas på gatan, andra lämnas kvar i hus när deras familjer flyttar… och så vidare. I protest emot just det så fick jag lust att göra en liten video (har en liten ”thing” för att göra videos) här om dagen, och jag använde min egen hund som skådespelare. Det är verkligen inget seriöst projekt, jag är inget proffs på att redigera videos, så därav alla små fel och annat fult. Jag hoppas i alla fall att budskapet gick fram.

 

Bailey har det ju bra här hos mig nu, men som liten så blev hon ju också övergiven. Hon och hennes syster slängdes ut med skräpet, instängda i en pappkartong, men hade turen att bli upphittade och rapporterade till hjälporganisationen som jag adopterade ifrån. Hon hade tur, men tyvärr finns det alldeles för många hundar i världen (och framför allt här i Mexico) som överges varje dag. Kan tänka mig att det inte är ett särskilt stort problem i Sverige just i och med att det är så hård koll på att de ska vara registrerade och chippade, eller har jag fel där?

Om croquetas411

Jag heter då alltså Jannike och jag är 23 år. För tillfället så bor jag i Mexico där jag pluggar på distans och lever livet tillsammans med mina vänner och min hund. Detta kommer att vara en plats där jag berättar om mitt liv här, men också om den Animal Rescue-gruppen som jag är voluntär för. Det är en organisation här i min stad som hjälper hemlösa katter och hundar (så kallade "street dogs" och "stray cats"). Den är helt voluntär-baserad och igen som hjälper till får någon form av betalning. De hankar sig fram på extremt små medel, ingen hjälp ifrån regeringen eller annat, och allt är baserat på voluntärerna själva och på donationer ifrån mestadels privatpersoner. Jag har nu bestämt mig för att bli mer aktiv i detta än vad jag varit tidigare, så jag hoppas att ni följer med. Här är mottot "No compras una de rasa, adopta una sin casa" vilket i princip betyder att hellre än att köpa en rasren hund eller katt så ska man adoptera en som inte har något hem. Jag håller med. Mexico är tyvärr smockfullt av hemlösa blandrashundar (och även renrasiga) samt katter, och det är en hemsk syn. De som jobbar här med detta vinner ingenting alls på det, det tjänas inga pengar på djuradoptioner eller liknande då det mesta en adoptant kan få slänga ut är ca 70 svenska kronor för ett djur som då är vaccinerat, avmaskat och kastrerat. Följ med i kampen om djurens rätt i det Mexikanska samhället, och i min vardag tillsammans med mina vänner och med min hund Bailey.

Lätta Hjärtat Här