Ser Inte Skogen För Alla Träd

Standard

Något jag verkligen saknar här är natur och skog. Den närheten vi har till djur och natur i Sverige är någonting som vi bör ta till vara på och känna oss lyckligt lottade över, för det är inte alla som har det. Visst finns det träd här, men då jag bor i en stad och dessutom i ökenlandskap så är närheten till skog inte lika självklar. Sedan så är det säkerhetsfrågan också, för även om det HADE funnits skog här så hade det nog inte varit möjligt för mig att vandra omkring där själv med min hund i tid och otid. Det hade nog varit dumdristigt av mig.

Jag älskade skogen när jag var liten, spenderade nog större delen av min barndom lekandes bland träd och kottar. Man kan undra hur en sådan som jag hamnade inne i stan. När jag bodde i Washington D.C så märkte jag inte riktigt samma skillnad, för där finns ändå stora parker och massvis med stora träd. Det finns närhet till samma typ av natur där, men här där jag bor nu så känner jag att det verkligen är skillnad på stadslivet och på livet lite längre ut på landet. Det är fantastiskt här, men jag saknar skog.

Image

En dag så hoppas jag att Bailey kan få uppleva en ordentlig skogspromenad. Det är en annan av mina framtidsdrömmar. Mitt liv här i Mexico kretsar definitivt inte bara omkring hundar, men då den här bloggen är tillägnad just hundar så kanske det verkar så. Vill dock understryka att det finns MASSOR att göra här och att Mexico är fyllt av möjligheter, men just här där jag bor så kan jag sakna just det där med gröna skogar. En dröm vore att ta med mig Bailey och min allra bästa vän till Sverige för en ordentlig naturupplevelse.

Om croquetas411

Jag heter då alltså Jannike och jag är 23 år. För tillfället så bor jag i Mexico där jag pluggar på distans och lever livet tillsammans med mina vänner och min hund. Detta kommer att vara en plats där jag berättar om mitt liv här, men också om den Animal Rescue-gruppen som jag är voluntär för. Det är en organisation här i min stad som hjälper hemlösa katter och hundar (så kallade "street dogs" och "stray cats"). Den är helt voluntär-baserad och igen som hjälper till får någon form av betalning. De hankar sig fram på extremt små medel, ingen hjälp ifrån regeringen eller annat, och allt är baserat på voluntärerna själva och på donationer ifrån mestadels privatpersoner. Jag har nu bestämt mig för att bli mer aktiv i detta än vad jag varit tidigare, så jag hoppas att ni följer med. Här är mottot "No compras una de rasa, adopta una sin casa" vilket i princip betyder att hellre än att köpa en rasren hund eller katt så ska man adoptera en som inte har något hem. Jag håller med. Mexico är tyvärr smockfullt av hemlösa blandrashundar (och även renrasiga) samt katter, och det är en hemsk syn. De som jobbar här med detta vinner ingenting alls på det, det tjänas inga pengar på djuradoptioner eller liknande då det mesta en adoptant kan få slänga ut är ca 70 svenska kronor för ett djur som då är vaccinerat, avmaskat och kastrerat. Följ med i kampen om djurens rätt i det Mexikanska samhället, och i min vardag tillsammans med mina vänner och med min hund Bailey.

Lätta Hjärtat Här